Lillhulda

...såväl för Lillhuldor som för alla andra. Balkongens talgoxpar har fått ungar som växer så det knakar. Grodynglen har börjat få ben. Kattuggleungarna håller sina föräldrar igång i lindallén. Och blomningen är i full gång. Pionerna har slagit ut och schersminen står och väntar. Syrenerna slösar på färg och vällukt och kaprifolen sänder sin kvällsdoft över hela trädgården.

Samtidigt ska allt göras färdigt på alla jobb, alla musikskolor ska ha uppspelning, alla teaterkurser ska ha föreställning och alla kvällskurser ska ha avslutningskväll. Barnen ska ha nya examenskläder och skorna har blivit för små och alla kollon har informationsträffar.

I förbigående hör man att skolorna i Stockholm ska flyttas till Utbildningsförvaltningen och allt ska organiseras om och en massa resurser går åt till att ordna just detta. De flesta kommuner har fått krympt budget och antalet tjänster ska minska, länsstyrelserna har fått nygamla direktiv om att bara göra sådant som absolut behövs och lite långsammare än då (så sparas några tjänster där med). Fritidsverksamheten pressas lite till och matkostnaderna för barnens luncher ska pressas några ören till inför höstterminen. I Stockholm har lokaltrafiken höjt priserna och längre resor har blivit betydligt (typ 200%) dyrare. De statliga verk som utlokaliseringsbeslutats flyttar nu och deras verksamhet kommer att gå på sparlåga i många år framöver. Statliga företag säljs ut på rea och i Stockholm ska den kommunalägda marken säljas ut och hyresbostäderna ska omvandlas till bostadsrätter och det finns miljoner (bokstavligen) att tjäna för den som har pengar att satsa.

Staten är vi och det som politikerna nu säljer är vårt. Och de säljer till sig själva och till sina kompisar.

Allt går så fort och våren och försommaren är en underbar tid och hur ska man orka och hinna reagera på allt som nu håller på att brytas ner och slösas bort av den svenska modellen.