Kan vi inte slippa...
Så mycket journalistmöda, sändningstid och utrymme på tidningssidorna till att rapportera, diskutera och analysera vem som gjort bäst ifrån sig i olika debattprogram och hur de olika tävlande ligger i opinionssiffror i delstat efter delstat.
Varför?
Är det just tävlingsinstinkten som hetsar våra reportrar till att dagligen i veckor återkomma till samma tema vinklat på i stort sätt samma sätt hela tiden. Varför inte lägga in länken till något vadslagningsföretag också.
För vi får väl inte rösta eller? Det får ju inte alla i USA heller. Och de som får är inte så aktiva heller.
Men Marknaden säger att detta är en stor händelse. Tror Lillhulda. Alltså typ att man säljer annonser på att skriva om det amerikanska valet (ja alltså det i USA - de andra staterna i Amerika är inte alls lika intressanta.).
Snälla. Låt oss slippa tugget...
Världens chans
Har ni märkt hur upprörd Marknaden har varit de sista veckorna!
Som en osalig ande fladdrar den runt bland världens stater och skakar om i banker och börser. Marknadsprästerskapet är dock ovanligt tystlåtna och de vanligen så trosvissa uttolkandena om hur folket måste göra för att blidka Marknaden har i stort sett uteblivit. Det enda som pressas fram med bestämdhet är att man inte ska vara SÅ orolig och att det nog ska ordna sig.
Ja för om det skulle vara så att vanligt folk (de där som utgör bottenskiktet i det globala pyramidspelet) om de plötsligt började värdesätta andra saker än stärkt köpkraft. Ja då ...
då skulle ju vad som helst kunna hända.
Då kanske folket skulle ta sig tid att ta hand om all fallfrukt som ruttnar runt om i alla villaträdgårdar. Då kanske folket skulle börja stoppa sina strumpor istället för att köpa nya. Då kanske folket skulle göra långkok istället för att köpa E-bemängd färdigmat. Folket skulle prioritera barnen istället för köpgalleriorna på helgerna.
Ja det skulle bli ett stort elände alltihop.
Kapitalismen fruktar krisen - för sin egen del - inte för att världen skulle gå under.
Först när det sista trädet fällts,
först när den sista floden förorenats,
först när den sista fisken fångats,
först då kommer den vite mannen att förstå att man inte kan äta pengar.
Tillbaka
Nu gjorde ju inte det så mycket då Lillhuldas senaste inlägg (dvs det förra - se nedan) bara blev allt aktuellare ju längre finanskris och börsras fortskred.
Så stoppet såg närmast ut som en tanke.
Nu får det bli en liten mjukstart. Först det oundvikliga... det där man bara inte kan låta bli att säga..
VAD VAR DET JAG SA!!!!
Nu är det sagt.
En annan nästa lika oundviklig kommentar är att notera hur tidningarna och journalisterna fortsätter att fråga samma "ekonomi-experter" som tidigare - de som då inte kunnat förutspå vad som var på väg - eftersom det inte stämde med deras utbildning och ideologi att ens föreställa sig att något sådant här var möjligt. Nu får de istället som experter svara på vad man ska göra nu. Och varje dag säger förstås alla som sitter i denna smet och vars lön är beroende av att de säger "rätt" - inte sant - att lugna er bara det är inte så farligt.
VAD ANNAT SKULLE DE KUNNA SÄGA???
En hel generation nyliberala nationalekonomer kan ju inte bara ha fått fel utbildning.
Men varför är så många journalister så flata? Är de egentligen förklädda sportjournalister?
Som valt att se världen som en jättelik spelhåla? Eller är de bara helt vettskrämda?
