Stockholm är världens bästa stad

... enligt Reader´s Digest (Det Bästa).

"Jag tror inte vi förstår hur unikt det är att kombinera en storstad med platser som Djurgården." säger Stockholms finansborgarråd Kristina Axén Olin (m) i lördagens Metrotidning. Det tror inte Lillhulda heller - att de moderata politikerna i Stockholm gör.


Hösten
har gjort sitt intåg och träden skiftar lite smått i gult (lite smått - för någon frost har inte anats - trots att vi snart är i oktober). I affärerna följer årstiderna dock almanackan och höstkläderna fyller upp alla butiksytor med denna hösts modeller, färger och material. Billigt, omoraliskt billigt. Och i kvaliteter som inte kommer att hålla att slita på. Det är ju heller ingen idé eftersom just årets modeller blir omoderna nästa år. Så ska vi ha råd att köpa nytt så måste det vara billigt. Och får vi tillbaka på skatten så får vi råd att köpa mera.


Vi köper också som aldrig förr. Det gör vi varje säsong. Och även om sopsortering nu blivit ett ord som ingår i vardagsspråket så ökar vi mängden sopor. Dvs vår konsumtion ökar. Enligt BNP-mått och andra nationalekonomiskt konstruerade mått på framgång så är det JÄTTEBRA! Och internationellt står sig Sverige hyfsat fast förmodligen är det bättre i Kina - just nu.


Därför bör vi vara glada åt att Kristina Axén Olin ska se till att vi får tillbaka ännu mer på skatten så vi kan köpa ännu mer - så tillväxten ökar. Stockholmsbilisterna ska gynnas med ytterligare motorvägar - bilism ökar nämligen tillväxten av sig själv liksom - mer plåt, mer drivmedel, bilvård, vägunderhåll, trafikolyckor (mycket BNP i en olycka - bilar som måste repareras och kanske till och med ersättas med nya). Det är nämligen den individuella förbrukningen som gör oss lyckliga. Enligt den nationalekonomiska religionen.


En skogspromenad bidrar på inget sätt till BNP. Så vad ska vi egentligen med grönområdena till!?


Stadens lokaltrafik (SL) ska höja taxan och dra in på turer. De hemlösa får hållas i skrymslen och vrår. Stadens miljösatsningar får gå på sparlåga. Stadens markinnehav (läs grönområden) ska säljas och ytorna göras tillgängliga för spekulation.


Per Unckel - Stockholms moderata landshövding (han som fick hela Länsstyrelsen att kovända i frågan om 25 miljardersprojektet Förbifart Stockholm - jättemotorvägen över Mälaren) är också förvånad.


Jag tror inte vi förstår - säger Kristian Axén Olin. Det tror inte Lillhulda heller.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0