Lillhulda

Månen rör sig kring jorden så fort att den hinner ett varv på ungefär en månad. Tänkvärt. Som hjälp för att man ska veta ungefär var i månvarvet månen befinner sig så använder den sig av ett enkelt signalsystem.
 
Månskivan växer till fullmåne och avtar sedan för att helt försvinna och sedan börja om igen som nymåne.

Räknar man faserna så kan de delas upp i fyra kvarter.  Nymåne, halvmåne, fullmåne och så halvmåne igen fast åt andra hållet. När nymånen växer till har den samma form som ett kommatecken. När den avtar är kommatecknet bakvänt. Någon gång för länge länge sedan kom människor på att dela in tiden efter månens faser. Fyra veckor på ett månvarv - ungefär nästan precis.

Det finns egentligen ingen anledning att tro att inte också andra djurarter är medvetna om månen. Särskilt som vi ju enkelt kan konstatera att månens rörelse också korresponderar med andra aktiviteter i naturen. Ebb och flod och menstruantionen som de kanske mest kända.

Men många människor har ju en tendens att betrakta klotet och dess innevånare som statister till sitt eget uppträdande. Och sätter tveklöst alla sina egna behov framför respekten för det ursprungliga, upprinnelsen, grunden. Månen syns ju t ex knappt alls i stadens nattbelysning.

I den globala energi- och materialkris vi nu står inför är det nyttigt att öva sig på att se vad vi får fritt och vad som kostar. Månvarvet är en sådan gåva. Vill man veta mer om månen så har Wikipedia utförlig text och en fin liten film med alla faserna. Ordentliga almanackor anger också alla månens faser. Allra bäst är naturligtvis att hålla det så mörkt omkring sig att månens tidsmarkering går att se. Öva gärna på att tänka i månvarv när du ska komma ihåg när något hände. Denna vecka går vi t ex mot fullmåne.

Mån-dag idag.