Lillhulda

Lillhulda tillbringade sina småtrollsår i en stad där de vuxna politiskt vänsterengagerade trollen ständigt delade upp sig i nya bokstavskombinationer. Om detta kan man tänka på flera sätt.

Ett sätt är ju att inse att detta var mycket engagerade människor som var noga med vad de gjorde och hur de tänkte. Tänker vi inte precis likadant så är det bättre att vi bildar varsitt parti.

Ett annat kan vara att det altid finns en risk att gå vilse i teorierna. De intellektuellas problem är ju att väldigt mycket går att argumentera för om man bara har ordet i sin makt (just det behövs kanske inte heller alltid).

Artikeln om svensk invandring på gårdagens DNdebatt av Gunnar Sandelin är i detta perspektiv onekligen en intressant läsning.  Särskilt de bloggsvar som den gett upphov till. Alla sverigedemokrater högg direkt förstås. Och alla korrekta - Gunnar Sandelin tycks ha gjort två oförlåtliga inlägg enligt ett antal av bloggarna - denna artikel och en om feminister.

(Jodå - några andra blogginlägg finns det också.)

När Lillhulda nu, via google, försöker hitta annat som GS skrivit /gjort så är det inte mycket napp. Annat än en del engagerade inlägg i BRIS.

Om det nu är den Politiska Korrektheten som GS vill belysa så har han onekligen fått det att röra på sig. 
En person som skriver en sådan här artikel måste det vara fritt fram att dissa. Visst?

Lillhulda tror att sådana ryggmärgsreflexer lämnar fältet öppet för helt andra rörelser. Precis som att vänsterns sönderfall i ständigt nya fraktioner till slut mest blev ett skämt (om än inte alltid kul). (Och alla SKP-arna sedan slank in i diverse präktighetens högborgar.)

Visst ÄR det svårt att diskutera sådant här - men med tanke på hur mycket skit som rörts upp så är det på tiden.
Politisk korrekthet är småborgerligt!!!

Lillhuldas tips är att fundera över "kostnaderna" i ett vidare perspektiv. Inte vad invandrarna kostar eller bidrar till i Sverige. Utan varför de känner sig föranledda (tvungna/lockade) att slita upp rötterna och lämna sin hembygd.

Kanske skulle de pengar som herr Sandelin oroar sig över göra mera nytta som direkt bistånd eller om vi t ex började betala rimliga summor för allt det vi importerar från "fattiga" länder. Då skulle människorna där kunna klara sig bättre och kunna leva kvar där.