Långa och korta fibrer
Har ett par gamla jeans från 70-talet på vinden. De är nötta av åratals användning men fortfarande hela och utan den noppighet som drabbar så många bomullsplagg numera.
Antingen låter man bomullen växa sig färdig. Då får man långa fibrer. Eller så skördar man den tidigare och får därmed möjlighet till fler skördar per år. Fler skördar ger en bomull med kortare fibrer. Fler skördar tvingar också odlarna att använda mer gödning för att marken ska orka bära fram fler generationer växtlighet.
Kortare fibrer ger tyg som noppar sig och trådar som inte håller ihop lika bra som tråd av långfibrig bomull. Kläderna blir billigare eftersom skördarna ju ökat. Men tyget blir betydligt skörare, kläderna går mycket fortare sönder strukturen/ytan blir snabbt grådaskig.
En del klädestillverkare väljer långfibrigt – ofta egyptisk bomull. De är alltid dyrare.
Förr var det självklart att odla så att det blev en god kvalitet på produkten. Nu när priset framställs som det viktigaste blir odlarna mer eller mindre tvingade in i oekologiska odlingsmetoder.
Och köparna då?
Ja vi har möjligheten att få köpa en ny uppsättning bomullskläder varje säsong eftersom förra säsongens blivit så fula och gått sönder.
Eller så kan vi välja att köpa betydligt dyrare plagg som sedan håller i många år – i stort sett lika snygga hela tiden.
Jeansen på vinden är urvuxna för mig. Barnen står i tur på att få använda dem. Det blå tyget är kraftigt och blankslitet så att det glänser.
Kommentarer
Trackback
