Lillhulda

Månens dragningskraft förflyttar vattet och vi är många som vaknar av fullmånssken.
Och så finns det många kändisar...
Gubben i månen
Månfararna och
Måna Lisa
för och bara nämna några.
Typ

Det fanns en spårvagnsringlinje som gick Ringvägen – Renstiernas gata – Folkungagatan – vidare mot Zinkens damm och så till Ringvägen igen.  Och samma på Kungsholmen och Östermalm. Tänk om taxibilarna fick billigare drivmedel och priset för resorna därmed kunde sänkas. Tänk om privata parkeringsplatser blev dyrare medan bilpoolsbilar fick parkera för halva priset. Tänk om bilavgifterna för utfart ur staden togs bort. Tänk om de gående prioriterades vid övergångsställena.

Tänk så mycket färre bilar som då skulle ta upp plats längs med gatorna, väntandes på sina hussar som var på jobbet. Tänk så mycket färre enpersonsbilar som skulle fara fram i Följa-John-kön på genomfartsgatorna. Då skulle bussarna ta sig fram ännu fortare och kollektivtrafiken bli ännu bättre. Då kunde man bredda trottoarerna och plantera fler träd. Så mycket bättre luft det skulle bli, så mycket tystare, så mycket lättare att ta sig fram gåendes. Då skulle fler få sin vardagsmotion bara genom att gå till jobbet.

Köper Du Krav-märkta matvaror får Du inte bara godare mat utan dessutom hjälper Du till att hålla landskapet öppet, gör det möjligt att hålla fler betesdjur ute i markerna och ger bönder möjlighet att leva på en mycket mer naturvänligt jordbruk. Dessutom är det påvisat att de som äter Kravodlat har mindre gifter anrikade i sina kroppar är de som äter konventionellt odlad mat.

Känns det som att det svider i plånboken då Du står och jämför priserna mellan det billigare industriellt frambragta köttet och det dyrare Kravodlade så betänk att Du gör en insats för Dina barns framtid. Istället för att skänka pengar till någon organisation som i sin tur bekostar någon form av miljöräddande verksamhet betalar Du faktiskt direkt till en bra verksamhet utan att gå via en hjälporganisation. Så känns det dyrt kan Du med gott samvete avstå från att skänka pengar till välgörande ändamål. Särskilt gäller detta om Du dessutom ser till att de produkter Du köper med utländsk bakgrund också är rättvisemärkta.

Det finns dock handlare som sett en möjlighet att ta ut ett större pålägg på det ekologiska sortimentet än på det vanliga – eftersom man uppfattar att det är konsumenter som är beredda att betala mer för att få en kvalitetsprodukt – och det är något vi som konsumenter behöver upplysa varandra om och reagera mot. Sådana affärsinnehavare bör skämmas.

Krav-organisationen har mycket stränga krav och för att något ska vara Kravmärkt finns bestämda regler som måste vara uppfyllda. http://www.krav.se  För djuruppfödningen gäller t ex att djuren under sin livstid ska ha möjlighet att leva ett så ”naturligt” liv som möjligt. Hönor ska ha möjlighet att sitta på en sittpinne och att bada sandbad t ex. Kalvar ska under sin första tid få dia sina mödrar.

Undrar du över om det verkligen är så stor skillnad kan Du ju begrunda prisskillnaden mellan en broiler och en Kravodlad kyckling. Det säger något om hur mycket sämre en konventionellt odlad kyckling har det under sitt korta liv.

Tvärtemot vad en del tidningar påstått så var det svenska fallet av BSE också en ko uppfödd på konventionellt sätt. http://www.krav.se/ArticlePages/200603/03/20060303164456_public828/20060303164456_public828.dbp.asp

Kosta på Dig att känna Dig betydelsefull – välj produkter framtagna med största möjliga hänsyn till djuren och till naturen – och få på köpet mindre gift i Din egen kropp och i ungarnas.

Om man inte tror att människan skapats av Gud fix och färdig. Utan istället tänker sig en evolutionär skapelse (med eller utan en gudomlig inblandning – det är egentligen inte så viktigt) så ger det enastående förutsättningar att förstå förhållanden som annars kan verka mycket irrationella.

Till exempel varför man blir tjock av att banta.

På samma sätt som varje individ formas av sina upplevelser, redan från tiden i moderlivet, så är vi som art formade av våra erfarenheter som encelligt djur, som sjöpung, som groddjur, som däggdjur och som apa. Och från erfarenheterna från alla de utvecklingsfaser som ligger mellan det vi är nu och det ”vi” var när livet blev till någon gång för ett antal hundra miljoner år sedan när ljuset skilts från mörkret och det blivit kväll och morgon den fjärde dagen.

De erfarenheterna ligger i vårt genetiska arv. De manifesterar sig till stor del så konkret att vi inte ens kan föreställa oss dem som något särskilt. T ex i det faktum att alla de av våra försläktingar som brytt sig om ifall det varit ljust eller mörkt, och som därmed lagt märke till förändringar i ljus och mörker, så småningom tillsammans utvecklat vår fantastiska förmåga att se.

Många av våra kroppars genetiskt registrerade erfarenheter under årmiljonerna visar sig på mer subtila sätt. Våra ”instinktiva” reaktioner över ormar t ex. Även de som inte upplever sig som särskilt rädda för ormar brukar hoppa till om de alldeles oförberett stöter på ett tjockt svart rep som rör på sig.

Allt det vi – i tillräcklig omfattning - stött på under årmiljonerna har präglat oss till det vi är nu och har vi anpassats efter. Det betyder att alla naturligt förekommande ämnen har våra kroppar erfarenhet av. Nyttiga växter tycker vi är goda. Växter som inte ger oss någon näring eller på annat sätt inte är nyttiga som mat tycker vi inte är goda (gräs t ex, eller trä). Smaken hos många giftiga växter uppfattar vi ofta som besk eller obehaglig på annat sätt.

Det svåra blir när vi blir introducerade för nya saker. Dels har evolutionen inte hanterat detta nya – och därmed finns stor risk för att vi blir manglade i evolutionsmangeln. Vi blir allergiska eller får cancer eller drabbas av någon annan kroppslig reaktion – ett av de många sätt evolutionens har att anpassa arten efter rådande förhållanden. Dels finns risken att det sätter igång kedjereaktioner hos oss av annat slag.

Sött är ett utmärkt sådant exempel. I naturen förekommer rent socker mycket sparsamt. Egentligen bara i form av honung. Socker ger snabb energi och under årmiljonerna har möjligheten att få en slick honung inneburit en chans att orka det lilla extra som kanske varit skillnaden mellan liv och död. Följaktligen är vi predestinerade att så fort tillfälle ges (vilket evolutionärt sett varit mycket sällan) proppa i oss av det söta vi kommer över. Nu – i vår tid – kan vi plötsligt få tag hur mycket sötsaker som helst. Och våra kroppar som fortfarande har kvar sina genetiska minnen av en tid där socker var en sällsynthet, reagerar med förtjusning. Särskilt barnen. Barndomen är ju en tid hos alla högre djurarter som innebär stora prövningar då man både ska växa och lära sig och bli klok av sina erfarenheter. Ett extra tillskott av socker i den fasen av livet har evolutionärt varit en stor tillgång. Nu har det plötsligt snarare blivit ett stort problem. Presentera ett dukat bord för Din sexåring där hon eller han får välja mellan glass, spenat, vita bönor, äpplen och en skål lösgodis – vad väljer barnet då? Eftersom barnet är evolutionärt klokt väljer det förmodligen det söta – eftersom kroppen ”vet” att det är något sällsynt som ger en fantastisk kick och som ger barnet möjligheter att hålla värmen lite bättre eller orka gå lite längre.

Det här har ju livsmedelsindustrin snappat upp och matvaror med gömt socker har spritt sig som en löpeld i västvärlden. Till och med i barnmatsburkarna för de allra minsta smygs sockret in. Trots att våra ettåringar inte förväntas gå flera kilometer mil per dag.

Och när vi konsumenter nu börjat reagera så svarar Marknaden med konstgjorda sötningsmedel. När saftsoppstillverkarna går ut och på stora annonser meddelar att de nu gör produkter utan tillsatt socker – och man då kan tro att de litar på bärens naturliga sötma – så har de istället tillsatt konstgjorda sötningsmedel.

Och evolutionen får något nytt att ta itu med. Nämligen att sortera ut alla de individer som inte är anpassade för detta nya. Och det gör evolutionen genom att dessa individer blir allergiska eller  får cancer eller någon annan ”sjukdom” som gör att de dör i förtid.

När det i början står om sex och kåthet och bröst och annat. Innebär det då att det kommer att vara fler som kikar på just min blogg? Det här är en alldeles ovetenskaplig bloggning för att kolla om det verkligen är sant att sex säljer.

Beroendeframkallande ”droger” är sådana  som ger sina användare särskilda kickar och som vissa människor (av sällan helt utklarade orsaker) inte kan få nog utan som ständigt strävar efter mer. Ofta missuppfattar man ordet drog och tror att det måste vara någon form av gift och att gift i denna mening skulle vara något kemiskt som – när det kommer i kontakt med biologiskt liv – inverkar i de kemiskt/medicinska processerna.

Så är det emellertid sällan. Oftast påverkar drogen istället centra i hjärnan som har med lustupplevelser att göra (antingen i enkla kopplingar som att man blir gladare, starkare, sexuellt mer stimulerad, eller i någon sorts tvärtomreaktion som ångestdämpning eller dövning). Sammantaget innebär droganvändningen att personen blir mer ”maskinell”. För omgivningen – som ju fortsatt förväntar sig mer ”levande” reaktioner (nyfikenhet, omtanke, medkänsla, sorg, etc) – kan förvånande nog detta robot-beteende upplevas som oberäkneligt. Men egentligen är det ju så att man förväntar sig mycket mer av en människa än att hon t ex bara ska vilja ha mer sprit.

Drogernas styrka ligger i att de ganska snart blir en del av den drabbade människans konstitution. Dvs utan drogen upplever hon sig själv som ofullständig. Därmed blir frågan om VARFÖR hon använder drogen underordnade det fysiska behov som drogen skapat.

Därtill kommer det ytterst besvärande faktum att för en – ofta stor – andel människor är den så kallade drogen ingen drog (hur stor andel beror av drogens faktiska verkningssätt). Socker är ett exempel som många människor klarar av att hantera men som för en del  riskerar att bli en genuin drog (särskilt för de känsliga växande barnen som ju behöver energi och därmed är predestinerade att föredra sött). Alkohol är en annan där siffrorna 10% ofta förekommit som hur stor andel av befolkningen det är eller riskerar att bli alkoholister.

En annan drog som samhället inte alls identifierat är pengar. Att pengar fungerar som drog förefaller ännu svårare att hantera än alkoholen. Vi tycker ju alla att det är trevligt att ”ha lite att röra sig med”. De som har mycket att röra sig med och som ändå ständigt vill ha mer beter sig som vilken alkoholist eller narkoman som helst – bara att deras metoder för att komma över sin drog inte förefaller lika samhällsoanpassade.

Bonusprogram, löner och pensionsavtal på många miljoner. Och sedan en arbetstid som ger endast en minimal fritid. Vore det så att de älskade sitt jobb mer än allt annat skulle de ju inte behöva så hög ersättning. Nej det är drogpåfyllningen, högre lön, mera bonus som är det som – för stunden – tillfredsställer dem.