Februarifredag

Varje nytt månvarv fick nytt namn. Men sen gick det inte ihop sig med solvarven. Så därför blev månaderna lite konstiga. Olika långa. Månens växlingar är inte heller fullt pålitligt fyra veckor men bra nära.
Om man rundar av så blir det i alla fall ungefär 12 månvarv på ett år.

Tolv är ett magiskt tal. Ett socialt tal i paritet med ord som lagom och syskon. Tolv går nämligen att dela med två, tre och fyra. Det ordnar sig i de flesta grupper. Så har också alla tal upp till tolv unika benämningar. Först i och med tretton så räknar man på fingrarna typ.

Inte bara svenskan utan de flesta språk som Lillhulda är ordentligt bekant med tycks ha den egenheten. (Däremot är orden lagom och syskon inte lika frekventa.)

Sju är också ett magiskt tal. Tvärtemot tolv så är det ett primtal och består av en sammansättning av två, tre och fyra (fast man får välja då mellan fyra eller två gånger två). Så veckorna och månadernas längd har en djupare grund.

365,25 är dock inte magiskt efter vad Lillhulda förstått. Det hade ju varit kul om året istället haft 256 eller 512 dagar - men då hade det å andra sidan varit svårt att få till det med veckorna och månaderna.

Fyra årstider om vardera tre månader.

Allting går runt i ring - tiden är ingenting.

Fast Einstein lär ha sagt att tiden finns för att allt inte ska ske samtidigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0