Om man inte

...vill hålla på att tjata om att det inte snöar och att vintern är jättekonstig.

Så får man försöka tänka på nåt annat. Eftersom Lillhulda är så förtjust i snö och vinter - på vintern alltså - och i dagsmeja och istappar och tö - på våren - så är det inte så lätt.

Man skulle ju kunna tänka på att februari är en speciellt kort månad. Och så kan man tänka på semlor. Lillhulda prövade detta år att göra egen mandelmassa och det var inte alls särskilt svårt - bara man har en mandelkvarn. En mandelkvarn är ett fint litet redskap, en lätt liten pryl som man skruvar fast i bänkskivan och med en elegant liten vev man vevar med. Det finns många små roliga prylar som man måste gå på auktion på landet för att få tag i nuförtiden.

Den malda mandeln blandas med lite socker. Florsocker är kanske enklast men strösocker går jättebra. Och sedan lite (lite) vatten så det blir en mandelmassa enkelt! FÖrstår inte varför man alls ska köpa färdig mandelmassa!?

Nå semlor blev det alltså och det var inte fel.

I Lillhuldas släkt äter man semlor varje tisdag i fastan fram till påsken. Det är det enda fasteliknande man ägnar sig åt. Kan ju verka lite skruvat så där - sett i perspektiv.

Påsken kommer tidigt i år och då kan man ju säga att det är en himla tur att det är så varmt att hönorna hinner komma igång med sin äggläggning. Annars sutte vi där utan ägg. Vilken påsk vill man göra det?

Hur kommer årets påskkärringar att se ut? Har de angloamerikanska trollkarlshattarna kommit för att stanna eller kommer de ursvenska hucklena att hålla ställningarna? Eller ska det kanske vara en burka i år... ? Vad rörigt allt kan bli...

En skulle allt dra till skogs nu...
med skidan...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0